fem.
ditt inre är fullt av irioni och jag vet inte hur jag ska kunna rädda dig
för det finns så många lögner runt omkring oss
som ibland är svåra att se
du berättade att du inte tänkte stanna kvar, för att dina andetag inte orkade andas mer
och jag nickade bara till svars
som om det vore helt okej att du lämnade mig där
utan någonting alls
och såhär efteråt inser jag att det kanske faktiskt var okej
för du verkar ha det bättre utan mig
men varje gång thåström sjunger för mig
dyker ditt ansikte upp
och jag faller tillbaks igen
till samma plats och tid jag var på när jag träffade dig
för det var sommar och du var en svalkande vind mot min kropp
jag glömmer dig aldrig
fyra.
jag har någon
men du ska veta att jag tänker på dig ibland
när jag är med honom
och jag undrar om du tänker på mig
om du kysst någon på sistone
och då önskat att det var jag
har du det?
tre.
jag fryser
utanpå och inuti
rädd för att förlora dig
men fortfarande kan jag slänga ord över dig som regn
hårda ord som inte alls känns som mjuka regndroppar
utan snarare som miljontals nålstick emot din hy
och jag vet att min tomma blick sakta får ditt leende att dö ut
men jag vågar inte ge dig mitt hjärta
för hjärtslag och andetag är slöseri med tid
två.
nionde april tvåtusennio
jag önskar jag kunde glömma
glömma ditt förbannade vackra leende
ditt blonda hår som ligger perfekt på ditt huvud
dina armar runt min midja så hårt
som om du var rädd för att jag skulle gå därifrån
jag visste att det bara skulle hända denna kväll
och sen aldrig mer igen
så jag tog din hand
men jag önskar fortfarande att jag hade vågat pussa den
ett.
mitt hjärta har börjat sakta ner
som om det väntade på att något skulle hända så att det kunde stanna helt och hållet
jag springer upp och ner för trapporna
bara för att se om det ändrar takt
men hur snabbt jag än springer och hur många gånger jag än springer
slår det långsamt
jag stänger in mig själv med hjälp av musiken
för när jag lyssnar på texterna inser jag att dem förstår mig
deras ord är mina ord
och deras melodi är min melodi
jag tror det är för många sprickor inuti mig nu
för ibland känns det som att du märker
att jag inte är här