åtta.
jag vet att du är rädd
för att våran tid ska dö ut
rädd för mina kyssar
som blivit något sorligt
rädd för mina ord
som aldrig säger dig något
och jag är ledsen
för att det blivit såhär
ledsen för att jag låter mig själv stanna kvar
när min själ redan är borta
förlåt
Kommentarer
Trackback
