wearenevergettingbacktothosetimes

för din falska tunga kommer aldrig mer bli sann
och när du faller tillbaka in i verkligheten
så kommer jag inte finnas där

och du kommer undra varför alla försvann
och varför du sitter ensam på ditt rum mendans alla andra verkar ha någon

det är dina lögner, min vän
dina svek blandat med dina smutsiga snesteg

ditt inre är fullt av irioni och jag vet inte hur jag ska kunna rädda dig
för det finns så många lögner runt omkring oss
som ibland är svåra att se

du berättade att du inte tänkte stanna kvar, för att dina andetag inte orkade andas mer
och jag nickade bara till svars
som om det vore helt okej att du lämnade mig där
utan någonting alls

och såhär efteråt inser jag att det kanske faktiskt var okej
för du verkar ha det bättre utan mig

men varje gång thåström sjunger för mig
dyker ditt ansikte upp
och jag faller tillbaks igen

till samma plats och tid jag var på när jag träffade dig
för det var sommar och du var en svalkande vind mot min kropp

jag glömmer dig aldrig

jag har någon

men du ska veta att jag tänker på dig ibland
när jag är med honom

och jag undrar om du tänker på mig

om du kysst någon på sistone
och då önskat att det var jag
har du det?

jag fryser
utanpå och inuti

rädd för att förlora dig
men fortfarande kan jag slänga ord över dig som regn

hårda ord som inte alls känns som mjuka regndroppar
utan snarare som miljontals nålstick emot din hy

och jag vet att min tomma blick sakta får ditt leende att dö ut
men jag vågar inte ge dig mitt hjärta

för hjärtslag och andetag är slöseri med tid

nionde april tvåtusennio

jag önskar jag kunde glömma
glömma ditt förbannade vackra leende
ditt blonda hår som ligger perfekt på ditt huvud

dina armar runt min midja så hårt
som om du var rädd för att jag skulle gå därifrån

jag visste att det bara skulle hända denna kväll
och sen aldrig mer igen

så jag tog din hand
men jag önskar fortfarande att jag hade vågat pussa den

mitt hjärta har börjat sakta ner
som om det väntade på att något skulle hända så att det kunde stanna helt och hållet

jag springer upp och ner för trapporna
bara för att se om det ändrar takt
men hur snabbt jag än springer och hur många gånger jag än springer
slår det långsamt

jag stänger in mig själv med hjälp av musiken
för när jag lyssnar på texterna inser jag att dem förstår mig
deras ord är mina ord
och deras melodi är min melodi

jag tror det är för många sprickor inuti mig nu
för ibland känns det som att du märker
att jag inte är här